Om nätverket

Nätverkets syfte är att skapa en tryggare landsbygd genom att från medborgarna samla ihop och delge myndigheter, politiker och media information om incidenter som ökar oroskänslan på landsbygden. Exempelvis incidenter baserade på rovdjursangrepp och kriminalitet som stölder och våldsbrott.

Bakgrund

Nätverk för en tryggare landsbygd i Norra Östergötland bildades under 2019 efter ökade antal stölder på landsbygden samt efter upprepade rovdjursattacker inom de norra kommunerna i Östergötland. Personerna i Nätverket utgjordes inledningsvis av företagare och övriga med huvudsaklig utkomst från jord, skog och natur men har efterhand utökats med personer som bor på landet samt intresseorganisationer och privatpersoner som har knytningar till naturen.

Samtliga som visat intresse för nätverkets engagemang har uttryckt att trygghetsfrågor för medborgare som de beskrivs av massmedia, myndighetspersoner och politiker fokuserats i alltför hög grad till kriminaliteten i tätorterna.

Allt arbete eller kostnader som uppstår med anledning av Nätverkets initiativ omhändertas av ideella medel.

Mål

Att vara en informationsplattform med huvudsakligt mål att sprida och delge myndigheter, politiker och media via hemsida och mötesträffar incidenter som ökar otryggheten för boende och näringsidkare på landsbygden – i huvudsak baserat på:

  • ROVDJURSINCIDENTER
  • STÖLDER & VÅLDSBROTT
  • KOMMUNIKATION I FORM AV VÄGAR, TELEFONI OCH IT-INFRASTRUKTUR.

Allmänhet ska kunna vistas i naturen utan att vara rädda.

Få politiker och myndigheter att åtgärda de faktorer som skapar problem och oro bland medborgare och hotbilder som leder till att lantbruksverksamheter tvingas läggas ned på landsbygden.

Motverka att beteshagar riskerar att växa igen pga att myndigheter driver en allt för vänligt sinnad rovdjurspolitik och som står i direkt konflikt med den biologiska mångfalden.

Löpande informera politiker, myndigheter och media om situationen hur det är att bo, leva och försörja sig på landsbygdsverksamhet i rådande situation.

Inrapporteringen av stölder, incidenter och rovdjursangrepp för att ge en tydlig bild av verkligheten är en viktig del i vårt arbete. Central punkt för detta är vår hemsida https://trygglandsbygd.se/  som ägs av nätverket.

Att skapa en bred opinion med hjälp av stödjande medlemmar. Vår bedömning är att detta nås bäst genom att inte ta ställning huruvida exempelvis ett rovdjursrevir ska avvecklas eller inte. Nätverket presenterar och driver i första hand faktasamlande av incidenter för vidare påstötning till myndigheter, politiker och media. Eventuella beslut om åtgärder överlåter vi till respektive myndighet eller politiker. Detta summeras i att vi informerar utan att föreslå åtgärder.

Vi ifrågasätter däremot lämpligheten att rovdjur ska finnas i och nära tätbefolkade och boskapstäta områden.

Hur har nätverket kommit till?

  • Ideella krafter.
  • Mycket på grund av stark misstro bland boende på landsbygden till:
    • Naturvårdsverk
    • Länsstyrelse
    • Politiker
  • Vi upplever att myndigheter visar nonchalans mot boende och näringsidkare på landsbygden och tar inte otryggheten på allvar.
  • Vi upplever även att länsstyrelsen undanhåller och väljer att inte publicera rapporterade incidenter på deras hemsida.

Rapporterade händelser

Nätverket har i sitt inledande arbete fokuserat på att dokumentera incidenter som har koppling till rovdjursangrepp. Dokumentation över kriminella incidenter som bränsle- materiel- och sadelstölder m.m. finns väl dokumenterat i massmedias arkiv och kan vid behov återfinnas bland annat i länets lokalpress.

Är det rimligt att?

  • Föräldrar inte längre vågar låta sina barn vänta eller gå till skolskjuts ensamma.
  • Barn får inte längre cykla ensamma för att fiska utan föräldrars närvaro.
  • Barn som inte längre får uppleva camping och fiske i skog och natur.
  • Allmänhet som inte längre vågar nyttja elljusspår, bedriva träning/motion, plocka svamp eller bär i naturen.
  • Sommarstugeägare känner sig upptryckta mot sina husväggar och vågar inte gå ut i mörker längre.
  • Mark- och djurägare överväger att plantera igen sina betesmarker och reducera sina boskapsuppsättningar kraftigt. Direkt konflikt med den biologiska mångfalden.
  • Stölder på landsbygden utreds sällan och läggs oftast ned av polismyndigheten.
  • Telefonledningar läggs ned utan att övrig kommunikation fungerar.
  • Vargar visar starkt oskyggt beteende:
    • Rör sig inne i samhällen och utanför förskola
    • Jägare tvingas ta till varningsskott då en varg visade sig hotfull.
    • Flera incidenter med varg närmare än 30 m från människor (ung löpare, jägare, sommarstugor, förskola m.m.)
    • Hästintresserade vågar inte rida i skog och natur längre.
    • Att ha 8 st vargar närmare än 30 m från människa?
    • Småbarnsmamma slaktar sina får för att inte locka till sig rovdjur till sina barn.

Detta tycker vi inte är okej!

Möjliga och faktiska konsekvenser p.g.a. rapporterade incidenter

  • Stor oro och otrygghet p.g.a. av vargens oskygga beteende
  • Stor risk att allmänhet börjar beväpna sig i skog och natur. Framförallt efter incidenten där en jägare blev tvungen att avlossa ett varningsskott för att lyckas bli av med vargen.
  • Föräldrar till småbarn slaktar sina får för att förhindra att vargarna inte ska lockas till sitt bostadshus.
  • Flera lantbrukare överväger att massansöka om ekonomiska medel för rovdjursavvisande stängsel. Även om de är fullt medvetna om att det inte kommer fungera. Åkermarker och beteshagar kommer likna ett ”fängelse”. Stängsel kräver stora underhåll att det med största sannolikhet är mer prisvärt att utöka sina ladugårdar och låta sina betesdjur vistas i dem året runt före bete utomhus. Konsekvens att betesmarker växer igen
  • Boende i Borggård tillåter inte sitt barn cykla eller gå mellan stallet i Brystorp och Borggård efter artikeln i NT om flickan som mötte vargarna under löptur. Skjutsar dem med bil fortsättningsvis.
  • Hästintresserade personer vågar inte rida i skog och natur. Oro för att hästen ska börja skena vid möte med varg.
  • Sommarstugeförening i Gärtorp utanför Finspång med närmsta hus ca 50 m från fårhagen vistas inte längre alls i samma utsträckning i skog och natur. De boende upplever och känner sig upptryckta mot väggen till sina bostads- eller fritidshus. Vissa släpper inte ut sina husdjur/katter om kvällarna längre och går framför allt inte några längre sträckor för att rasta sina hundar.
  • Barn får inte längre cykla och fiska på egen hand utan föräldrars närvaro.
  • Människor vågar inte längre plocka svamp och bär i vargreviret.
  • Vissa föräldrar låter inte sina barn gå till skolskjutsen på egen hand inom vargreviret.
  • Jägare vågar fortsättningsvis ej släppa sina jakthundar vilket kan resultera i minskad avskjutning av vilt och därmed ökad risk för ytterligare viltrelaterade olyckor i trafiken.
Scroll to top